15:33:53
Stepler.
Goddà. 😄
Nu är våren snart på gång, det känner jag i mina knäskålar. Första tranan har landat i Hornborgasjön. Jag har sett ett svanpar, då är det snart vår för mig. Snön töar och det blåser starka vindar, isen börjar också att smälta och gräset börjar komma fram. Men framför allt så känns det i knänà och i benà att snart är det vår. Det blir lättarr att gå fast det kanske inte är så roligt att gå i en massa lera, behöver inte vara rädd för att halka omkull. Eller att bli blöt om strumporna/sockorna när man är ute i naturen. Men än ska jag inte ropa hej för det finns fortfarande is som bildar en isgata där jag brukar ta mina promenader. Men det går ju att gå brevè men då kan jag bli blöt om fötterna och det är ju inte bra. Men eftersom snn försvinner och det blir ljusare både på morgonen och kvällen gör att jag känner att jag har tid att nå stegmålet. Det går ju för det mesta att övervinna sin trötthet för att uppnå något som jag känner att jag mår bra av.
Men jag känner att jag är på gång,😃 varje dag kollar jag hur många steg jag har kommit upp i, jag har ett stegmål varje dag och för det mesta så uppnås det. Men ibland finns inte motivationen där för att det ska lyckas men då försöker jag att se till så att det blir så nära antalet steg som ska tas varje dag.
Ibland känner jag att jaha det blir som det blir särskilt på lediga dagar. Då kanske jag inte känner för att anstränga mig för att gå de där extra stegen och då upplever jag det som en dipp, men säger till mig att jag mår bra av det och det ska gå. Sedan försöker jag att gå så mycket jag kan på jobbet för att uppnå målet. Så ibland kanske jag tar en omväg för att få fler steg till samlingen. Så tack vare Stepler så blir det en morot att uppnå stegen för jag kan ju lösa in dem mot belöningar och jag känner att det är en bra belöning att kunda utnjytta för att slit och jobb som jag lägger ner på alla mina steg.😄 Sedan finns det ju de som ska vara värre än mig men de struntar jag i, bara jag uppnår mitt mål så är jag nöjd. 😊