Christians liv.blogg.se

 

Nu har jag också fått vara med på djungelgympa med sonen. Jag har inte sett han så taggad inför något som detta. Han börjar att prata om det en vecka innan det är dags. Sedan när dagen väl kommer så kan han inte hejda sig utan vill att tiden ska gå så fort som möjligt så han får åka dit. Det blev en rolig resa dit, han pratade hela vägen i bilen. 😀 Sedan så skulle han springa in när väl bilen var parkerad, men jag sa att han fick lugna sig då jag inte hittade vart det var. Problemet som uppstod när vi väl var på plats var ju att dörren var låst och det är svårt att underhålla en taggad pôjk. Men när dörren öppnades så var han inte sen att gå in och säga nu känner jag igen mig. Han förklarade för mig vart jag skulle ställa mina skor och vart vi skulle sitta. 

 

När det väl drog igång så satte han sig i ringen och ville att det skulle dra igång direkt. Det som gjorde att mitt pappahjärta brast var att jag har aldrig sett han sitta och ta emot instruktioner. Sedan att han ler och skrattar och leker snällt med andra barn och försöker att hitta kompisar gör så jag smälter. 🙂 Det var så roligt att se att tycker om det, och försöker att göra sitt bästa. Så gymnastik är nog hans grej just nu, sedan att det var mycket hoppa och balansera gjorde det ju ännu bättre. Sedan var han så stolt så han gick med på att jag fick göra en sak efter, för då åkte vi i närheten där hans kompis bor. Så han ville ringa på där och berätta om vad han hade gjort. 😉

 

Denna text får samma fatta mina känslor i detta inlägg.